Jag tror bestämt att nya Jimi Hendrix har flyttat in hos oss. Min storebror har nämligen gått och blivit med elgitarr.
Han spelar och övar 24/7 här i huset. Hans projektarbete är tydligen att lära sig spela elgitarr och skriva lite om det.
Han verkar tycka att det är rätt roligt och det är ju bra om han nu ska hålla på det med. Han bad mig innan att jag skulle komma in och spela. Först undrade jag varför han ville det för han brukar inte vilja ha mig i sitt rum, men så kom jag på att han ville nog bara se mig göra bort mig på en elgitarr. Men icke att jag gjorde det. Jag gick raka vägen in, slet tag i guran och rev av "lilla snigel" med bravur. Dock var det inte lika mäktigt som det låter när jag berättar för er här. Men så illa var det inte heller tycker jag väl inte. Mamma var inte lika imponerad. Hon kom in och frågade om jag inte kunde ge gitarren till någon som kunde spela och så tittade hon på NyHendrix. Då blev jag aningens sur och gick ut och övade på "Greve von Dys menuett" som jag lärt mig häromdagen på den mastodonta och fula elorglen. Jag vet att jag sa att jag inte gillar orglen men idag verkade den vara min enda vän. När jag hade övat ett tag bad jag mamma lyssna. När hon lyssnat färdigt sa hon  "det var ju bra" och så hånlog hon åt mig. När jag påpekade det där med leendet och sa att hon inte alls menade det så blev hon tjurig och sa att hon visst menade det. Men jag såg igenom hennes mask och såg att hon inte alls var särskilt impad.

Nu är det Astrid Olsson VS Jimi Hendrix här i huset vill jag lova. Vi spelar båda på elobjekt, det här kan bli dyrt.