Efter maten upptäcker jag att min pappa sitter och mekar med min kära mobiltelefon. Den nya delen hade tydligen kommit och pappa hade tänkt sig att ge sig på ett nytt försök att laga den.

Jag: Pappa, går det bra ?
Pappa: Ehm, nja eller jag har aldrig haft sönder en sån här telefon innan.
Jag: Vad menar du med det ?
Pappa: Att det kan gå så illa att jag blir skyldig dig en ny telefon !

Jag säger då det. Jag visste att han inte skulle försökt laga den själv. Det verkar ju ändå sluta med att hela mobilen brakat samman och min pappa får gå med svansen mellan benen och köpa mig en ny.

Men jag gillar min pappa för att han försöker i alla fall. Han gör ju trots allt allting för min skull ♥