Jag och Amanda hann inte mer än att svänga in på uppfarten och kuta in på toa innan vi satt i bilen med killarna på väg till Göteborg. Nu var det dags för skräckfilm vid halv tolv så vi var två fullsmockade bilar. Killarna körde bra tills vi kom in till Göteborg, då kördes det över lite övergångsställen och vi sket i lite refuger men det var ingen som dog så det gick väl bra.

Vi gick till en resturang för att äta lite eftersom ingen hade ätit någont på hela dagen typ. Där inne var det varmt, trångt och högljudt. Men maten var god i alla fall men några av killarna hade väldiga problem med sina pizzor som var hårda. Pontus gav oss kvällens kommentar !

Pontus om sin pizza.
- Det är jobbigt att skära och det är jobbigt att tugga och jag vill bara att det här ska vara över !

Skräckfilmen var i alla fall riktigt hemsk. Eller det var mest för att den var filmad som en hemvideo så det kändes mer äkta då. Jag låg ner i stolen med jackan uppdragen över huvet och höll för öronen vissa gånger och det var det fler som gjorde men som inte ville erkänna ! Efter att filmen var slut så hade vi lite bokcirkel för att alla skulle få prata ut om sin rädsla och sen sa vi att "nej, det här har aldrig hänt" för att förtränga filmen så gott det gick.

Hemresan från Göteborg var ju en jävla resa det med. Det börjar med att vi ska skjutsa hem Emil och han säger att det är lite utanför Borås. Det var typ i buschen någonstans och det var dimmigt och halt och alla var helt lama. Rasmus var mästerförare och körde medan Emil guidade runt oss hej vilt i Båros utkanter och jag och Amanda satt bara och gapskrattade åt ingenting.

Efter vi fått av Emil på rätt ställe i alla fall så körde vi hemmåt. Men mitt på motorvägen så börjar oljelampan blinka och det piper i hela bilen. Då var det bara att svänga av och börja mecka med bilen och det ska också tilläggas att klockan är ca halv fyra och att vi står ute, i mörker, i minusgrader efter en skräclfilm ! Men vi hittade inget fel tror jag så vi åkte vidare ändå. Halv fem inatt var jag hemma i alla fall och då sprang jag till sängen fortast möjliga för att slippa tänka på nått äckligt.

Men det var en rolig resa i alla fall så få tacka Jocke som faktiskt fixade det denna gången !