Das Maria Ackenviken ansökte ju om en höstpromenix idag så det ställde man ju upp på. Vi traskade långväga över stock och sten och i samhället i detta höstmörker med strumpor på händerna. Vi snicksnakade om lite allt möjligt och man får alltid reda på en massa nytt på våra promenader som inträffar si sådär en gång i halvåret. Det är verkligen en helt annan grej att prata på fritiden när man är ute och går så där jämfört med hur det är i skolan.

På hemvägen mötte vi mannen som talar med sig själv för andra gången så vi var tvugna att ta en omväg och gå en liten längre bit. Vi avslutade promenaden med att bli livrädda för en skällande hund som skrämde slag på oss.
Efter den här promenaden kan vi och lätt konstatera att ja, vi skulle haft reflexvästar på oss !