Idag drömmer jag om att kunna sjunga. Vad har jag gjort för att förtjäna den usla röst jag har ?
Det gör mig så frustrerad. FRUSTRERAD ! Det finns inget värre än när det bara tar stopp. Jag har så mycket att ge.
När man väl verkligen älskar att göra något så ska det väl självklart vara något som sätter stopp för det roliga.
Jag har så mycket att ge och jag har så mycket kraft i min röst. Men sen var det ju det där med rösten också. Tyvärr kan man ju ha väldigt mycket kraft i sin röst och samtidigt ha en alladeles vedervärlig sångröst.

Trots min inte allt för vackra stämma så sjunger jag ändå. Allt för ofta, vart jag än är, varenda dag. Det är kanske inte till allas stora glädje och det förstår jag, men nu är det faktiskt så att jag antagligen var på dass när kategorin "vackra sångröster" delades ut och ni vet ju lika väl som jag att nöden har ingen lag. Det är enbart i bilen som jag kan sjunga ut hur högt jag vill vilket också är svaret till varför jag alltid har älskat att åka bil. Nu när jag kan köra runt i min lilla Blixten McQueen alldeles ensam och bestämma musik och ljudnivå helt själv så finns det ingenting som hindrar mig, ingen som klagar. Så jag sjuger, och sjunger och sjunger ...

Och mötande biler tänker när jag precis svept förbi: "Vad fan var det där ?" ...